Fördelning.

Inkomstslag Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Faktorinkomst är summan av löneinkomst- och företagarinkomst, inkomst från fåmansföretag samt kapitalinkomst. Redovisningen avseende disponibel inkomst och faktorinkomst görs både inklusive respektive exklusive kapitalvinst/kapitalförlust, det vill säga den vinst/förlust som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Ekvivalensskala (konsumtionsenhet) För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Vid publiceringen av inkomstår 2021 infördes en utökad ekvivalensskala, där hänsyn tas till att barn kan dela sitt boende mellan föräldrarna om föräldrarna inte bor tillsammans (s.k. växelvis boende). Den utökade skalan tillämpas fr.o.m. inkomstår 2011. Ytterligare information finns i statistikens kvalitetsdeklaration. Följande skala används i statistiken: Vikt Ensamboende 1,00 Sammanboende par 1,51 Ytterligare vuxen 0,60 Första barnet 0–19 år 0,52 Andra och påföljande barn 0–19 år 0,42 Växelvis boende barn 0–19 år, första barnet 0,38 Växelvis boende barn 0–19 år, andra och påföljande barn 0,28 Exempel: Ett sammanboende par med två barn har en disponibel inkomst på 490 000 kronor. Hushållet har en total konsumtionsvikt på 1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då 490 000 kronor / 2,45 konsumtionsenheter = 200 000 kronor per konsumtionsenhet. Det innebär att hushållet har samma ekonomiska standard som en ensamboende person med en disponibel inkomst på 200 000 kronor. Gini-koefficient För att redovisa ojämnheten i inkomstfördelningen används gini-koefficienten. Ojämnhet i fördelningar kan beskrivas med en s.k. Lorenz-kurva, utifrån vilken man beräknar gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde. Låg ekonomisk standard Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard (disponibel inkomst per k.e.) är mindre än 60 procent av medianvärdet för riket. Hög ekonomisk standard Hög ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard (disponibel inkomst per k.e.) är dubbelt så hög som medianvärdet för riket. Fattigdomsgap Fattigdomsgap avser den procentuella skillnaden mellan medianinkomsten för personer som har låg ekonomisk standard och gränsvärdet för låg ekonomisk standard. Definitionen följer Eurostats definition av indikatorn Relative median at risk of poverty gap. Percentilkvoter Befolkningen delas in i 100 lika stora grupper (percentilgrupper) sorterade efter stigande inkomst. Gränsvärdet för P10 innebär att 10 procent av befolkningen har inkomster lägre än detta värde medan 90 procent av befolkningen har inkomster som är högre. Omvänt innebär P90 att 90 procent av befolkningen ligger under detta värde, medan 10 procent har inkomster som är högre. Kvoten mellan t. ex. P90 och P10 (P90/P10) redovisar det relativa avståndet mellan dessa inkomster.

Populationen är bl. a. avgränsad till så kallade helårshushåll, vilket avser hushåll där de vuxna i hushållet varit folkbokförda i Sverige vid såväl årets början som dess slut. Läs mer om avgränsningarna i statistikens kvalitetsdeklaration på SCB:s webbplats.

Statistiken redovisas från och med inkomstår 2011 inklusive löne- och pensionsinkomster från övriga nordiska länder. I samband med publiceringen av inkomstår 2020 reviderades statistik för åren 2011–2019. Omfattningen av de totala inkomsterna från övriga Norden varierar över tid. För åren 2011–2014 är täckningen sämre än för senare år, vilket till stor del beror på brister i data från Norge. För 2011 saknas i princip inkomster från Norge. För år 2012–2014 är makrobeloppet för Norge ungefär hälften av beloppet för 2015. Ytterligare information finns i statistikens kvalitetsdeklaration.

För statistik baserad på undersökningen Inkomster och skatter tas, från och med publiceringen av inkomster avseende 2021, hänsyn till att barn till föräldrar som inte lever tillsammans kan dela sitt boende mellan föräldrarna, så kallat växelvis boende. I samband med publiceringen av inkomstår 2021 reviderades statistiken för år 2011–2020. Läs mer om förändringen och hur statistiken påverkas i statistikens kvalitetsdeklaration.

För att skydda enskilda personers uppgifter i den redovisade statistiken används statistiska metoder. På grund av detta är inte alltid de redovisade totalerna lika med summan av deras redovisade delar. Se vidare avsnitt 2.2.6 Modellantaganden, i dokumentationen Kvalitetsdeklaration på SCB:s webbplats.

Inkomstslag Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Faktorinkomst är summan av löneinkomst- och företagarinkomst, inkomst från fåmansföretag samt kapitalinkomst. Redovisningen avseende disponibel inkomst och faktorinkomst görs både inklusive respektive exklusive kapitalvinst/kapitalförlust, det vill säga den vinst/förlust som uppkommer vid försäljning (realisering) av tillgångar, t.ex. aktier, fonder eller fastigheter. Ekvivalensskala (konsumtionsenhet) För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet. Vid publiceringen av inkomstår 2021 infördes en utökad ekvivalensskala, där hänsyn tas till att barn kan dela sitt boende mellan föräldrarna om föräldrarna inte bor tillsammans (s.k. växelvis boende). Den utökade skalan tillämpas fr.o.m. inkomstår 2011. Ytterligare information finns i statistikens kvalitetsdeklaration. Följande skala används i statistiken: Vikt Ensamboende 1,00 Sammanboende par 1,51 Ytterligare vuxen 0,60 Första barnet 0–19 år 0,52 Andra och påföljande barn 0–19 år 0,42 Växelvis boende barn 0–19 år, första barnet 0,38 Växelvis boende barn 0–19 år, andra och påföljande barn 0,28 Exempel: Ett sammanboende par med två barn har en disponibel inkomst på 490 000 kronor. Hushållet har en total konsumtionsvikt på 1,51 + 0,52 + 0,42 = 2,45. Hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet blir då 490 000 kronor / 2,45 konsumtionsenheter = 200 000 kronor per konsumtionsenhet. Det innebär att hushållet har samma ekonomiska standard som en ensamboende person med en disponibel inkomst på 200 000 kronor. Populationen är bl. a. avgränsad till så kallade helårshushåll, vilket avser hushåll där de vuxna i hushållet varit folkbokförda i Sverige vid såväl årets början som dess slut. Läs mer om avgränsningarna i statistikens kvalitetsdeklaration på SCB:s webbplats. Statistiken redovisas från och med inkomstår 2011 inklusive löne- och pensionsinkomster från övriga nordiska länder. I samband med publiceringen av inkomstår 2020 reviderades statistik för åren 2011–2019. Omfattningen av de totala inkomsterna från övriga Norden varierar över tid. För åren 2011–2014 är täckningen sämre än för senare år, vilket till stor del beror på brister i data från Norge. För 2011 saknas i princip inkomster från Norge. För år 2012–2014 är makrobeloppet för Norge ungefär hälften av beloppet för 2015. Ytterligare information finns i statistikens kvalitetsdeklaration.

För statistik baserad på undersökningen Inkomster och skatter tas, från och med publiceringen av inkomster avseende 2021, hänsyn till att barn till föräldrar som inte lever tillsammans kan dela sitt boende mellan föräldrarna, så kallat växelvis boende. I samband med publiceringen av inkomstår 2021 reviderades statistiken för år 2011–2020. Läs mer om förändringen och hur statistiken påverkas i statistikens kvalitetsdeklaration.

.. = Uppgiften är inte tillgänglig, för osäker för att anges eller borttagen av sekretesskäl.